Migrän


Migrän är en folksjukdom som har funnits i alla tider och kulturer. På 400-talet f Kr beskrev Hippokrates, som kallas läkekonstens fader, något som kan beskrivas som aurafenomen, men redan på stenåldern utfördes troligen operationer med trepan. Trepan är en borr som man lät rotera genom huvudets hårda parti för att komma till rätta med huvudvärken.

Symtom

Migrän kännetecknas av en kraftig, ofta ensidig, pulserande huvudvärk som kommer i attacker.Dessutom är huvudvärken ofta förenad med illamående, kräkningar, känslighet för ljud, ljus och lukter och i vissa fall även halvsidig domning i armar och ben. Huvud­värken förvärras av fysisk aktivitet.

Migrän med aura har ett förstadium som ofta består av synpåverkan såsom tunnelseende och flimmer. En annan auraupplevelse är känselrubbningar som endast drabbar den ena kroppshalvan. Man kan också få talsvårigheter eller hörselstörningar innan huvudvärken kommer. Aurasymtom inleder vanligtvis migränattacken och varar från fem minuter till en timme och följs oftast av huvudvärk.

Migrän utan aura har inget markerat förstadium men många migräniker har dock förkänningar av ett anfall. Det kan till exempel vara humörsvängningar, trötthet, koncentrationssvårigheter eller ett sug efter sötsaker. Ett migränanfall kan vara mellan en halv timme och tre dygn. Efter attacken kan man känna sig alldeles utmattad och kraftlös.

Orsak
Migrän är en neurologisk sjukdom som kan drabba alla. Det är inte helt klarlagt varför man får migrän, men det förefaller till stor del vara en ärftlig sjukdom. Cirka 70 procent av personer med migrän uppger att de har en nära anhörig med migrän. Ett komplicerat samspel mellan nerv- och blodkärlssystemen pågår under ett migränanfall, samtidigt som kemiska ämnen frigörs och gör blodkärlen extra smärtkänsliga.

Utlösande faktorer

De vanligaste faktorerna, så kallade triggerfaktorer, som kan utlösa migrän är: stress, hormonförändringar, vissa livsmedel som choklad, starka ostar, rödvin, citrusfrukter, starkt kryddad mat och livsmedelstillsatser. Men även långvarig fysisk träning, p-piller, för mycket eller för lite sömn, hetta och starkt solljus, höga ljud och starka lukter, svängningar i temperatur och lufttryck kan utlösa ett anfall.

Migränanfall kan även utlösas utan att de går att härleda till någon triggerfaktor.

Män har i allmänhet kortare attacker än kvinnor, som ofta får migränanfall i samband med menstruation och ägglossning.

Graviditet kan innebära en tillfällig förbättring för en del, medan andra får en försämring under denna period.

Efter klimakteriet blir migränanfallen ofta lindrigare men det finns kvinnor som har svår migrän även vid hög ålder.

Behandling

För att komma underfund med orsaken kan en huvudvärksdagbok vara en bra hjälp. Du antecknar när värken kommer och vad som kan ha utlöst den. Skriv också upp om du tar medicin och vilken effekt den har. När du fört dagbok några veckor kanske du kan hitta samband och mönster.

Eftersom det kan finnas många orsaker till migrän, finns det ingen medicin som alltid hjälper alla.

Det finns receptfria värktabletter som innehåller acetylsalisylsyra (till exempel Treo, Magnecyl och Bamyl), paracetamol (till exempel Alvedon och Panodil) eller ibuprofen (till exempel Ipren och Ibumetin), som kanske kan hjälpa i ett tidigt skede vid lindrig migrän.

Även så kallade NSAID-läkemedel (till exempel Nap­roxen, Naprosyn, Voltaren, Eeze och Orudis) som inne­håller naproxen, diklofenak eller ketoprofen används mot migrän. De kombineras ibland med metoklopramid (Prim­p­eran eller Migpriv) som innehåller medel mot illamående.

Ett annat sätt att behandla akut migrän är med hjälp av triptaner som har god effekt och fungerar relativt snabbt.De receptbelagda triptanerna (Almogran, Imigran, Maxalt, Naramig, Relpax och Zomig) finns i olika beredningsformer: tabletter, smälttabletter, injektioner, suppositorium och nässpray.

Personer som får migrän ofta kan även pröva förebyggande behandling med så kallade betablockerare (till exempel Inderal, Seloken eller Tenormin) eller med epilepsimedicin (Lamicta).

Alternativa behandlingsformer
Andra behandlingsformer vid migrän är till exempel akupunktur, transkutan nervstimulering (TNS), massage, sjukgymnastik, avslappning, samtalsterapi, samtals-grupper, hypnos, yoga och hälsokostpreparat.

En person som har migrän kan också ha spänningshuvudvärk. Det är viktigt att skilja på huvudvärkstyperna, då de kräver olika behandling.

Obs! Värk av värktabletter
Daglig användning av värktabletter kan leda till huvudvärk, som beror på att man tar värktabletter för ofta. Du är i riskzonen för att få läkemedelsutlöst huvudvärk om du tar vanliga receptfria värktabletter mer än tre dagar i veckan under en längre tid. För att komma till rätta med den ursprungliga huvudvärken krävs då att du slutar med värk­tabletterna. Ta kontakt med din läkare för att få hjälp och stöd. Vill du ha mer information kan du beställa boken »Mindre migrän – Mera liv« eller filmen »Förlorade Dagar« från Svenska Migränförbundet.

Kronisk migrän 
Migrän kan bli kronisk vilket innebär att man har huvudvärk i 15 dagar eller mer per månad, varav minst 8 av dessa är migrän.

Testa dig själv!

När du har huvudvärk brukar du: ( ja eller nej )

- kunna förutsäga att en attack är i antågande?

- få synstörningar en halv timme före huvudvärken?

- bli känslig för ljud och ljus?

- ha svår huvudvärk som börjar på ena sidan av huvudet?

- må illa så att du ibland måste kräkas?

- få en dunkande huvudvärk som förvärras av fysisk ansträngning?

- ha ett anfall som varar mellan tre timmar och tre dygn?

Fundera igenom ovanstående frågor.

Om du svarat ja på minst tre av frågorna så kan det vara migrän du lider av.
Svaren hjälper din läkare att bestämma vilken typ av huvudvärk du har och vilken behandling som kommer att passa dig bäst.


Källa: www.internetmedicin.se, www.migran.nu, www.sjukvardsradgivningen.se, www.tillbakastax.nu, www.smarta.nu, www.migran.nu, www.apoteket.se och boken »Huvudvärk?« av Carl Dahlöf, Mattias Linde och Ulf Schenkmanis