Ungdomar och huvudvärk


Den vanligaste typen av huvudvärk är spänningshuvudvärk men även migrän förekommer bland ungdomar. Till ungefär 12 års ålder har lika många pojkar som flickor spänningshuvudvärk och migrän, men därefter är det fler flickor som drabbas.

Spänningshuvudvärk
Spänningshuvudvärk, eller huvudvärk av spänningstyp, kan beskrivas som en molande och tryckande värk eller som ett band runt huvudet som sedan gradvis övergår i lätt värk. I ett senare skede kan värken öka så att den stör studierna, arbetet eller andra aktiviteter.

Vid spänningshuvudvärk gör det ont i pannan, i båda tinningarna eller diffust i hela huvudet. Värken går vanligtvis över efter några timmar.


Orsak
• Problem med syn, hörsel, käkleder, tänder, värk i skuldror och nacke, felaktig sittställning och dålig ventilation, kan orsaka huvudvärk.

• Oro, rädsla, stress, prestationsångest, överstimulans, »för mycket att göra«, relationer med kamrater och lärare, familjesituationen eller att man känner sig nere är också faktorer som kan orsaka spänningshuvudvärk.

Förebyggande åtgärder

Exempel på egna åtgärder:

• att föra huvudvärksdagbok, där du antecknar när värken kommer och vad som kan ha utlöst den,

• att lära dig någon form av avspänningsteknik,

• att öka din kroppskännedom och rörelsekapacitet genom olika former av motion och/eller massage.

Behandling

Receptfria värktabletter som innehåller paracetamol (till exempel Alvedon och Panodil), acetylsalicylsyra (till exempel Treo och Bamyl), ibuprofen (till exempel Ipren och Ibumetin) och det anti-inflammatoriska NSAID-preparatet Pronaxen lindrar oftast huvudvärken.


Migrän
Migrän är en pulserande huvudvärk, ofta ensidig, kring ögon, panna och tinning. En del mår illa, kräks, är känsliga för ljud, ljus och lukter. I vissa fall kan man även känna av en halvsidig domning i armar och ben. Huvud­värken kommer i attacker och förvärras av fysisk aktivitet.

Migrän med aura

Aura är ett förstadium som bland annat påverkar synen på olika sätt: tunnelseende, flimmer, sicksackmönster är vanligt förekommande. Ett annat aurasymtom är känselbortfall som drabbar den ena kroppshalvan. Man kan också få talsvårigheter innan huvudvärken kommer. Aurasymtom får man oftast cirka en halv timme innan huvudvärken kommer. Huvudvärken kan också utebli helt.

Migrän utan aura
Även om man inte har förkänningar i form av aura är det många som känner av humörsvängningar, trötthet, koncentrationssvårigheter eller ett sug efter sötsaker före ett migränanfall.

Ett anfall pågår mellan tre timmar och tre dygn. Efter attacken kan man känna sig alldeles utmattad och kraftlös.

Orsak
Migrän är en neurologisk sjukdom som kan drabba alla men den är i många fall ärftlig. Forskning visar att 50 procent av migränsjukdomen kan förklaras av gener. Sjukdomen har funnits i alla tider och alla kulturer.

Ett samspel mellan nerv- och blodkärlssystemen pågår under ett migränanfall, samtidigt som kemiska ämnen frigörs och gör blodkärlen extra smärtkänsliga.

Utlösande faktorer
De vanligaste faktorerna, så kallade triggerfaktorer, som kan utlösa migrän är: stress, hormonförändringar, vissa livsmedel som choklad, starka ostar, rödvin, citrusfrukter, starkt kryddad mat och livsmedelstillsatser. Men även långvarig fysisk träning, p-piller, för mycket eller för lite sömn, hetta och starkt ljus, höga ljud och starka lukter, svängningar i temperatur och lufttryck kan utlösa ett anfall.

Migränanfall kan även utlösas utan att de går att koppla till någon triggerfaktor.

Män har i allmänhet kortare attacker än kvinnor, som ofta får migränanfall i samband med menstruation och ägglossning. Graviditet kan innebära en tillfällig förbättring för en del, medan andra blir sämre.

Behandling
• Det finns receptfria värktabletter som kanske kan hjälpa i ett tidigt skede vid lindrig migrän. (Se avsnittet om spänningshuvudvärk.)

• Även anti-inflammatoriska så kallade NSAID-läkemedel (till exempel Nap­roxen, Naprosyn, Pronaxen, Voltaren, Eeze och Orudis) som inne­håller naproxen, diklofenak eller ketoprofen används mot migrän. De kombineras ibland med metoklopramid (Primperan eller Migpriv) som innehåller medel mot illamående.

• Ett annat sätt att behandla akut migrän är med hjälp av triptaner som har god effekt och fungerar relativt snabbt. De receptbelagda triptanerna (Almogran, Imigran, Maxalt, Naramig, Relpax och Zomig) finns i olika former: tabletter, smälttabletter, injektioner, stolpiller och nässpray.

• Ergotaminläkemedel (Anervan Novum) kan prövas av dem som inte får effekt av triptanläkemedel.

• Om man får migrän ofta kan man även pröva före­byggande behandling med så kallade betablockerare (till exempel Inderal eller Seloken) eller antiepileptika.

Alternativa behandlingsformer
Andra behandlingsformer är till exempel akupunktur, massage, sjukgymnastik, avslappning, samtalsterapi, samtalsgrupper, hypnos, yoga.

Även hälsokostpreparat kan lindra.

Testa dig själv!
När du har huvudvärk brukar du: (ja eller nej)

• kunna förutsäga att en attack är på väg?
• få synstörningar före huvudvärken?
• bli känslig för ljud och ljus?
• ha svår huvudvärk som börjar på ena sidan av huvudet?
• må illa så att du ibland måste kräkas?
• få en dunkande huvudvärk som förvärras av fysisk ansträngning?
• ha ett anfall som varar mellan tre timmar och tre dygn?

Om du svarat ja på minst tre av frågorna så kan det vara migrän du lider av.

Källa: www.internetmedicin.se, www.migran.nu, www.sjukvardsradgivningen.se, www.tillbakastax.nu, www.smarta.nu, www.apoteket.se och boken »Huvudvärk – fakta, frågor och svar« av Carl Dahlöf, Mattias Linde och Ulf Schenkmanis