Barn och huvudvärk


Den vanligaste typen av huvudvärk hos barn är spänningshuvudvärk.

Om barn i förskoleåldern klagar över ont i huvudet, utan att må illa och kräkas, har de troligen spänningshuvudvärk.

Äldre barn beskriver ofta besvären som ett tryck ovanpå eller som ett band runt huvudet som sedan gradvis övergår i lätt värk. I ett senare skede kan värken öka så att den stör skolarbetet.

Vid spänningshuvudvärk höjs muskelspänningen i nacke, panna, käkar och vid tinningarna. Musklerna kan också kännas ömma när man trycker på dem. Värken kan hålla i sig allt ifrån en halvtimme upp till flera dagar.


Orsaker
Problem med syn eller hörsel, värk i skuldror och nacke, felaktig sittställning, dålig ventilation, förändring i käk­leder, tänder eller bett kan orsaka huvudvärk.

Oro, rädsla, prestationsångest, överstimulans – »för mycket att göra«, relationer med kamrater och lärare, familjesituationen eller att man känner sig nere är också faktorer som kan orsaka spänningshuvudvärk.

När det gäller spänningshuvudvärk hos barn, är det viktigt att utreda och försöka behandla eventuella yttre orsaker som till exempel mobbning, problem i skolan eller andra konflikter. Samtala kring hur barnets hela tillvaro ser ut.

Förebyggande åtgärder
Det gäller att lära barn med spänningshuvudvärk att i ett tidigt skede förebygga huvudvärken med hjälp av egna åtgärder till exempel:

• Genom att föra huvudvärksdagbok kan föräldrar och barn kartlägga utlösande faktorer och därefter hitta sätt att undvika dem.

• Genom att lära sig någon form av avspänningsteknik.

• Genom att öka barnets kroppskännedom och rörelse­kapacitet genom till exempel stretchning eller massage.

Barnmigrän
Migrän är en neurologisk sjukdom som kan debutera i de tidiga barnaåren. Små barn kan få anfall som gör att de skriker, blir bleka och kräks. Även häftiga buksmärtor kan vara migrän.

Migränhuvudvärk är oftast ärftlig, det vill säga man ärver en benägenhet att under vissa för­hållanden utveckla migrän.

Barnmigrän kännetecknas av en anfallsvis återkommande huvudvärk med minst två av följande symtom:

• illamående och/eller kräkningar,

• pulserande och/eller halvsidig huvudvärk som försämras vid fysisk aktivitet,

• ljud-, ljus- och luktkänslighet.

Typiskt för migrän är också att huvudvärken ökar vid huvud- och andra kroppsrörelser. Ofta brukar värken lätta när barnet har kräkts. Efter ett par timmars sömn kan barnet vara helt återställt.

Hos små barn kan anfallen vara i mindre än en timme, men vanligtvis pågår ett anfall mellan två och åtta timmar. Barn som har migrän har ofta även en benägenhet för åksjuka. Yrsel kan förekomma.

Barnmigrän med aura
Auran uppträder vanligtvis före huvudvärksfasen och varar 10–30 minuter, sällan mer än 60 minuter, och försvinner oftast innan huvudvärken börjar.

Den vanligaste formen av aura är synpåverkan, som kan ge tunnelseende och flimmer. En annan auraupplevelse är känselrubbningar som endast drabbar den ena kroppshalvan. Man kan också få talsvårigheter eller hörselstörningar innan huvudvärken kommer.

Bukmigrän och cykliska kräkningar
Bukmigrän och cykliska kräkningar är föregångare till vanlig migrän och innebär återkommande episoder av illamående och kraftiga buksmärtor, så kallade periodiska syndrom, som hindrar barnets normala aktiviteter.

Vid bukmigrän sitter smärtan oftast runt naveln, men den kan också vara diffust lokaliserad. Anfallen kan variera mellan en timme och tre dygn. Andra symtom är ansiktsrodnad följt av blekhet, illamående, ljus- och ljudkänslighet. Yrsel kan också förekomma och det är vanligt att barnet besväras av åksjuka.

Bukmigrän och cykliska kräkningar förekommer oftast före puberteten. Så småningom, när barnet blir äldre, ersätts buksmärtorna i de flesta fall av migränhuvudvärk.

Utlösande faktorer
Väderomslag, stress, avkoppling efter stress, ilska, oro, flimrande ljus, starkt solljus, TV-tittande, starka dofter, citrusfrukter, choklad, hunger, för lite eller för mycket sömn kan vara utlösande faktorer.

Det är väldigt individuellt vilka faktorer som utlöser migrän. Därför är det viktigt att föräldrar och barn tillsammans, med hjälp av en huvudvärksdagbok, försöker ta reda på vad som utlöser migrän.

Behandling

Ett barn som får ett migränanfall bör snabbt få möjlighet att vila i ett mörkt, tyst rum och hjälp med att slappna av.

Förr eller senare blir det aktuellt att prova läkemedel för att lindra migränanfallen. För de flesta barn med migrän räcker det med sömn och/eller enklare läkemedel som acetylsalicylsyra (till exempel Albyl minor), paracetamol (till exempel Panodil eller Alvedon) eller NSAID-preparat (till exempel Naprosyn eller Naproxen). Läkemedel mot illamående kan användas som tilläggsbehandling.

Vid svåra migränanfall kan man från 12-årsåldern även pröva medicinering med triptaner (till exempel Imigran nässpray). All läkemedelsbehandling för barn bör skräddarsys efter ålder, vikt och beredningsform och alltid ske i samråd med läkare.

Bukmigrän behandlas på samma sätt som annan migrän, men ofta är behovet av läkemedel mot illamående större. De barn som behöver medicin bör ha med sig en ask med utprovat läkemedel i rätt dos till skolan. Lärare och skolsköterska ska vara informerade om dosering.

Förebyggande behandling

Den viktigaste förebyggande behandlingen är att undvika utlösande faktorer. Det är också viktigt med regelbundna vanor när det gäller mat och sömn.

Barn som har täta anfall kan dock behöva förebyggande medicinsk behandling med betablockerare (till exempel Inderal eller Seloken).

Det förekommer att ett och samma barn har både spänningshuvudvärk och migrän.



Källa: internetmedicin.se och Huvudboken Källa: www.internetmedicin.com, www.vardguiden.se, www.sjukvardsradgivningen.se, www.fass.se